Mål och drömmar
Vem är egentligen Viktor Andersson Frisk?
Har egentligen lite svårt att innefatta vem jag själv egentligen är. Men jag uppfattas nog som en väldigt glad person med tusen järn i elden alltid. Jag har svårt att sitta still. Jag vill väldigt mycket och mina drömmar är högre än en skyskrapa i New York. Jag är driven, men ibland rätt vilsen. Jag är glad och har en hög högsta nivå. Men samtidigt så har jag en väldigt låg lägsta nivå. Jag kommer ifrån Stora Sundby och jag älskar hundar. Mitt liv har sett rätt annorlunda ut sen jag sparkade mig loss från livets normer och gick min egen väg. Jag har aldrig egentligen lyssnat helhjärtat på någon som inte vill mig väl. När jag är ledsen bryter jag ihop i 20 minuter sen ser jag direkt livets revansch. Jag är jordnära och väldigt säker i vad jag vill. Dessutom är jag nyfiken att prova på nya saker, jag är aldrig rädd för att kasta mig ut från stup och se vart jag faller. Jag sover rätt gott på natten. Men ibland tar tankarna över och jag vet inte ens vart jag ska börja leta i träsket att ångest och känslor. Men idag börjar jag styra upp mig själv rätt bra. Jag har mina vänner, jag har mina projekt, jag stänger av när jag väl stänger av och jag mår rätt bra!
Var är jag född & hur gammal är jag?
Jag är idag 22 år gammal. Jag är född på BB i Eskilstuna den 2:a Mars 03.23. Min syster trodde jag skulle komma ut som en gris och en sanning med min födsel är att min mamma tog i så mycket när hon födde mig att hon fick prickar i hela ansiktet. Haha!
Vad är mitt bästa minne från när jag var liten?
Mitt bästa minne från när jag var liten är när jag hittade mina saker att nörda mig in på. Jag har aldrig varit så fokuserad som när jag väl nördar mig in i min egen värld och släpper omvärlden totalt. En gång ringde jag Eniro 118 118 en hel sommar när vi inte hade något internet hemma. Jag frågade efter numret till Carola och Kungen, haha! En gång damp det ner 70 kilo poolkataloger i våran bredlåda. Allt bara för att jag skulle manipulera min mamma&pappa till att vi skulle bygga våran drömpool! Och min högsta dröm som 5 åring var att få en babyborn. Salig blandning av minnen och tankar från barndomen, men en sak vet jag och det är att jag aldrig gav mig när jag väl hade bestämt mig för någonting.
Har jag någonsin haft en bästa kompis?
Egentligen inte. Men när jag gick i 5:an så hittade jag Nathalie Eriksson. Någon som såg mig för den jag var. Att jag var annorlunda. Vi sket i skolan och åkte till närmsta kiosk och köpte lösgodis, en halvliters glass med chokadkross och åkte hem till henne och kollade på Beck filmer i typ 6 månader. Jag älskade henne, jag älskar henne än idag. Oavsett om vi inte alltid träffas så kommer hon alltid vara min ”bästavän!”. Sen har jag mina hockey kompisar jag känt i snart 10 år. Jacob Rosander, Max Eriksson, Pontus Nilsson & Pontus Johansson. De är mina bästa vänner, alltid! Och säkert föralltid också.
Vilken del av världen skulle jag helst vilja bo i?
Jag vill bo i New York, jag vill bo i LA, jag vill bo i Sverige och jag vill bo i London. Helst samtidigt! Så jävla svårt att välja. Men min drömstad är LA. Jag ska bo i LA i minst ett år. Hade jag inte haft allt med musiken och mina påstartade projekt i Sverige så hade jag nog redan bott där, varit där. Men jag drömmer stort och snart är jag där.
Varför hade jag och Samir ett uppehåll i några månader?
Ni måste förstå själva. Om man turnerar 3 år tillsammans och umgås med varann mer än man träffar sina föräldrar så kommer man tillslut att minsta glädjen för varann. Förra sommaren gjorde vi 92 spelningar tillsammans. Misstro mig inte. Jag älskar Samir och den bästa tiden i mitt liv är här och nu när vi gjort det vi gjort och skapat det vi skapat. Vi har varit ifrån varann i snart 6 månader men hållt kontakten på telefonen. Den enda jag ringer när jag kommer på knäppa idéer, och alltid berättar hur jag mår eller vem jag träffar ” just nu ” är Samir. Senast igår pratade vi om vilken sjuk sommar vi har framför oss. Och att vi har hittat tillbaka till varann Jag är glad för Samirs skull!
Vad är mina framtidsplaner?
Vi ska fortsätta med musik. Än på ett tag blir ni inte av med oss haha! Jag vill inspirera ungdomar, äldre och gamla till att leva bättre, att leva 100%. Jag kommer i framtiden ha 2 barn om det är med en tjej eller kille har jag ingen aning om idag. Jag fokuserar inte på det lixom. Jag fokuserar på mitt liv, mitt jobb, mina vänner och min framtid är något jag skriver om mer en annan dag. Så länge jag bara får vara mig själv, leva, lära och se! Världen. Livet. Framtiden!
När mår jag som sämst?
Jag mår så jävla dåligt när jag ständigt ligger ett steg efter. Och efter har jag legat sen jag började skolan. Det började med en läxa och slutade med livets uppgifter konstant hela tiden. Men idag har jag lärt mig att ta kommandot och börja se varför jag mår dåligt och gjort något åt det. Slutat lyssna på den där rösten som ständigt skriker i mitt huvud att jag inte duger som jag är. DET GÖR JAG VISST! Jag är så jävla bra för att jag är jag! Och för att jag är precis den jag är, med en ADHD diagnos och allt. Exakt som nu.
När mår jag som bäst?
Jag mår som bäst på Smögen. Jag mår som bäst när mina vänner är glada. Jag mår som bäst när jag har hjälpt någon annan. Jag mår som bäst när jag får se världen och samtidigt uppleva det här och nu. Inte genom någon jävla kamera eller telefon. Utan bara här och nu! Och jag mår som bäst när jag gjort saker jag vet jag borde gjort för länge sen och får stryka det ifrån en lista. Stryka det ifrån allt i mitt liv där det står som överskrift ” Att göra ” Eller ” att ta tag i ”.
Vem vill jag vara om 5 år?
Jag vill vara mig själv. En rätt enkel människa som har skapat ett imperium absolut! Men samtidigt håller mina vänner nära, reser flera gånger varje år och hjälper andra framåt. Ibland är jag så trött på mig själv, mitt namn, mitt ego. Jag vill hjälpa andra. Jag vill inte alltid vara i centrum. Egentligen tror jag inte folk fattar hur många gånger jag egentligen bara velat lägga ner allt, jobba på ICA, träffat mina kunder, skapat kontakter och gått hem vid 17.00 och haft ett normalt liv. Men jag har valt den här världen och jag gillar den, men ibland kan det bara bli för mycket. Det förstår väl alla. Men idag har jag hittat lite balans, distans. Det är lätt att bygga upp en bild av sig själv som inte är sann. Det har jag gjort. Men idag känner jag att jag är mig själv till 110%. Jag är Viktor Andersson Frisk, en hjulbent kille, med för många tankar, trötta ögon varje morgon och ständigt ett leende på munnen. För det mesta.
